Det är lätt att bli stressad när man leder möten. Facilitatorn kämpar ständigt med och mot klockan för att få allt att gå ihop på bästa sätt. Hur välplanerat körschema man än har så spricker det alltid på något sätt och små justeringar får man göra löpande för att anpassa till gruppen. Rätt som det är i en pressad situation kan man tappa bort sig själv utan att blinka! Det kan ta sig olika uttryck hos olika personer. En del tappar hörseln, dvs slutar lyssna aktivt och hela ens beteende utstrålar ”inte närvarande psykiskt”! Vanligt är också att driva på för hårt för att nå målet på pappret som man en gång satte upp. Fast det blir ju oavkortat på bekostnad av delaktighet och engagemang….Hur man än gör så blir det på något sätt fel i gruppen. I dessa lägen gäller det att bryta den onda cirkeln med stress. På sistone har jag lärt mig mycket om vikten av att andas. Ja – du läste rätt, andas! Det är ju självklart att man andas tänker kanske du – men faktum är att andningskvalitén ändras ganska lätt när vi är uppe i varv. Bara genom att nypa sig själv i armen och prioritera några sekunder till att andas med näsan och känna efter hur det känns i kroppen. gör att kroppen får möjlighet att komma i positiva banor igen och mönstret kan brytas:-)